Smärtan tär själen, en tystnadens tår faller
Mot sorgedränkt jord, den svartaste mull
Den tunga svärta som blindar min syn
Darrandes på knä, världen faller skata ned
Mina händer fylls, med livets vatten
Detta varma flöde, jag går stilla hän
Släpper mitt svaga grepp, förlöst från väven
Från de bojor, som fjättrat mig
Vader fram I mörkret I minnenas flod
Ett ändlöst ropande efter dödens strand
Svagt skymtar hon, vars son jag är
Djupet och mörkret, farsontes bittra moder
Faller på knä inför, hennes sjukliga prakt
Hennes kalla barm, välkomnar mig åter...
English translation:
Pain consumes the soul, a tear of silence falls
In soil drenched with sorrow, blackest earth
Heavy blackness blinds my sight
On trembling knees, the world slowly falls
My hands fill with the water of life
A warm flow, I gently perish
I release my feeble grip, delivered from the web
From the chains that have fettered me
I wade through the dark in the river of memories
An endless call for the shores of death
I dimly discern her, she whose son I am
The abyss and the dark, the bitter mother of pestilence
I fall down on my knees before her sickly splendour
Her cold bosom greets my return...
